År: 2013

Jag har en kompis, en av mina bästa kompisar, som inte mår så bra. Hen har sagt från och till en längre tid att hen vill ta livet av sig, men inte vågar. Jag vet att hen mått dåligt många år, lidit av ångest, deppighet, hopplöshet osv och det är jättesvårt att veta vad man ska göra när personen inte kan ta till sig något av allt positivt man säger, hur bra hen är, hur mycket man tycker om hen och att hen helt enkelt har för låga tankar om sig själv. Igårkväll skrev hen till mig igen och sa att hen inte orkade längre, för hen kan en sådan sak som att gå till jobbet vara tungt, behöva vara social och prova nya saker. Jag förstår det, men mycket som tycks enkelt för andra människor kan ju vara hur svårt som helst för andra, det måste resten av världen förstå. Men dessa personer kan ju känna sig ensamma och tro att det är något fel på dem och ingen känner samma sak.

Jag försökte hjälpa hen igår men det gick inte bra, jag visste inte vad jag kunde säga som jag inte redan sagt. Det tär ju på en när någon skriver och ber om hjälp men sedan inte tar emot den, man själv känner ju sig så hjälplös för man vill så gärna hjälpa. Men imorse skrev hens mamma att hen åkt till psykakuten och där fick antideppressiva. Hen har aldrig provat det förut och jag vet att hens föräldrar aldrig riktigt tagit hen på allvar ner hen sagt att hen vill ta livet av sig och mår dåligt. Nu kanske föräldrarna läser detta, men jag bryr mig inte för jag tycker det är viktigt att såna ord tas på allvar. Man vet inte, plötsligt har man ingen vän, eller något barn längre.

Jag älskar dig så himla mycket och vill att du ska må bra, jag hoppas att detta var ett steg i rätt riktning <3
Ni får gärna skriva peppiga saker till min kompis här, hen kanske läser och blir glad. Eller kanske dela med er om svårigheter ni vunnit över?

Hoppas inte detta inlägg fick någon att må dåligt, men kanske att det fick någon som också har en vän som mår dåligt att få lite hopp. Man får inte sluta försöka, snart kanske ett steg tas i rätt riktning! Man får inte sluta tro att man förtjänar att må bra.