Filmen börjar (nästan) med att vi ser 16 åriga Josh försöka att slå in sin kompis dörr, när han sedan får upp dörren märker han till sin förskräckelse att hans kompis har hängt sig och inte nog med det så har även hans tre andra kompisar tagit livet av sig samma dag.
På begravningen träffar han flickvännen till en av hans kompisar, Sasha. Han blir ganska snart kär i henne men döden av hans vänner tynger honom fortfarande och deras minnen återkommer allt oftare och oftare. I filmen får vi följa Josh och hur han hanterar denna jobbiga situation och ensamheten som kom på köpet.
Okej, jag och Anna skämtade mycket om att detta säkert är en riktig emo/skate film. Grejen är att det är precis vad det är. Två timmar av sorg, tråkighet, tidshopp som man har extremt svårt att hänga med, död, ungdomligt förvirrande kärlek och lite mer tråkighet. Filmen är inte det värsta jag sett men eftersom att jag och Anna kunde ha festat med resten av våra kompisar under dessa två timmar så är det ju lite tråkigt att den inte vad den kunnat vara.
Trots detta så är relationerna i denna film överasskande äkta och skådespelet är bra, dock kan jag inte riktigt avgöra det eftersom att filmen är på franska. En film om att vara ung, feg, förvirrad och inte riktigt veta vad man vill hela tiden. Men om vi går till det faktum att man helst vill svepas iväg till en annan värld när man ser film så är denna film ingen höjdare, detta är tyvärr sådant man ser varje dag. Nu menar jag inte är en stor grej med ungdommar som tar livet av sig men det är nog den enda faktorn som gör att detta inte blir ett fruktansvärt tonårsdrama som gjorts allt för många gånger.
