At the moment
Nu sitter vi här! Jag, Robin och Per. De kollar på fotboll och jag nördar vid datorn. Det är soft på ett sätt, inte sådär jätte underhållande men soft liksom! Det är varmt som fan i min lägenhet hela dagarna, ganska jobbigt på ett sätt, speciellt eftersom vi sov 5 pers i lägenheten inatt. Jag vaknade upp jättepigg och funderade på att gå upp men såg då att klockan var 5 😛 haha men jag lyckades somna om vilket var skönt… Det är riktigt svettigt här haha, men så ska det väl vara på sommaren? Är det inte denna värme som alla ber om?
I min lägenhet är det iaf som en äkta bastu! Längtar efter lite sommarregn. En sak jag kan säga är att vinet Tarranda eller va de nu hette, det är jätte äckligt! Robins rosévin var nasty med, det heter Grand Feudo.
Senare ska vi antingen dra till hamnfesten, eller dra på o´learys eller typ… Stanna hemma, dunno.
Jag är inte jätte pepp egentligen.
We’ll see.
THA Lägenhet!
Nu har jag varit och kikat på lägenheten och det ser jättebra ut :D! Större än jag trodde, speciellt köket 🙂 !! Är asnöjd, längtar tills jag kan flytta in.
Det blir förhoppningsvis i helgen eller i början på nästa vecka, då kommer förhoppningsvis kaospojken på besök med ^^ ! Här är lite bilder jag tog i lägenheten med, har censurerat ansiktena på dem som jag inte är säker på om dom vill va med eller ej, de blev ju fint xD haha!
Å sen har vi toan, för sån måste man ju ha :D!
Det finns en dusch till vänster med.
Å sen en bild på köket!
Köket är ju mer än på bilden 😛 haha men lite måste man ju spara åt fantasin ;D !
Fin va ^^?
Fatta va najs de komma bli när jag får in mina episka möbler 😛 haha! YÄÄE!
APARRRTMÄNT!
Idag ska jag och mamma dra och kolla på lägenheten som jag ganska säkert ska flytta in i ^^! Det är en etta typ 5-10 minuter från övikcentrum. Jag har typ exakt råd med hyran 😛 haha så jag kommer att leva fattigt som fan, men jag bara måste flytta.
Vissa tycker säkert att det är jätte dumt att flytta hemifrån när man knappt har råd men det här måste jag göra för mig själv, jag känner mig typ kvävd att bo hemma. Det bor två tonåriga tjejer här varannan vecka typ, de utvecklas, bråkar och mår sämre då och då precis som mamma och hennes man, det drar på energi och jag måste försöka komma ifrån det.
I en egen lägenhet kan jag vara mig själv, skapa mina egna tider och principer och kanske fortsätta på vägen för att hitta mig själv. Sen finns det ju någon som jag hoppas kommer och hälsar på mycket 🙂 och kanske stannar? Vem vet, men annars vet jag att jag behöver vara ensam ibland, men visst vore det gött om det finns någon man inte har det behovet med 😉 ? Det vet man ju inte fören man provat.
Jag ska iaf å kolla på den idag när hon som bor i den nu håller på att städa, det blir spännande. Jag har sagt att typ enda anledningen till att jag inte flyttar skulle vara om det typ fanns en inbyggd gubbe i väggen eller ett stort hål mitt i golvet och sannolikheten att det finns det är ju inte jätte stor, eller hur?
Sen är Sanna jättesnäll med och ska ge mig hennes gamla soffa när hon köper en ny ^^! Det var asbra för jag trodde att det stod en soffa i garaget som jag kunde ta men så var inte fallet 🙂 så det var awesome, tack Sanna!
I haz job!
Jag har fått ett jobb, det känns som att det är mitt första jobb men det är det inte. Jag har ju gjorts arbetstester 2 gånger tidigare och haft 3 jobb förut men det här kändes annorlunda. Grejen är att tidigare har mina föräldrar tipsat om 2 av jobben och förmodligen gett ett gott ord, sen kom det sista jobbet fram genom ett av de 2 första jobben. Men den här gången ringde jag helt själv, gjorde arbetsprovet och lyckades. Riktigt bra lyckades jag med!
Jag fick jobbet :D, trodde inte jag skulle få det.
Men det fick jag, riktigt kul.
Nu är jag ”häxa” och spår via tarot (och intuition) på telefon 🙂
Ni saknas mig
Så var man hemma då, kan inte riktigt fatta det. Att de två bästa åren i mitt liv är slut, vad händer nu? Vad har ödet väntades åt mig nu? Jag tror jag vet vad som komma skall men usch, det här är jobbigt. Dagen som var så långt bort under 2 år kom igår och det var jobbigt, usch vad jobbigt det var. Tårarna, de ledsna ansikten, slutet speglandes i allas ög0n. Misären och ångesten.
Pappa sa att dem skulle komma och hämta mig vid 16:00 med min lillebror, men dem kom vid ungefär 14:00, det var jobbigt det med. Jag gick från hans rum, ut i korridoren ”De är här nu”. Vi kom fram till att jag skulle ringa precis innan jag for, jag grät inte, han grät inte, vi grät inte. Jag hade redan gråtit så mycket.
Vi packade in mina saker i bilen, min lärare kom fram och berättade för min pappa hur duktig jag varit under 2 år. ”Du har en sjuhelvetes dotter”, pappa såg nervös ut och sa ”Jaha, det lät ju bra.”, det är min pappa det.
Sen var vi redo, jag ringde honom och sa att det var dags nu. Sen gick jag ner till parkeringen och vi sa hejdå, jag grät inte då heller, det var jobbigare än tårar. Jag hoppade in i bilen och då ringer Per och säger ”Du ska väl inte åka utan att säga hejdå!?” så jag gick ut och vi sa hejdå med, medan jag och Per sa hejdå så stod han där borta, det blev jobbigare. Vi gjorde ett till försök att sätta oss i bilen, sen bestämde vi att vi skulle äta en molkompizza, min sista molkompizza. Det gjorde vi, sen åkte vi. Jag hade bett så många som möjligt av mina klasskamrater och skolkamrater att skriva i min bok och det var så fint att läsa, det kändes så bra i hjärtat. <3
Vid 00:00 var vi hemma. Vi packade in lite saker, jag gick och la mig, mamma frågade om jag var sur. Tova, min lilla bebis fattade nog att jag var ledsen så hon gick och la sig i min säng med mig. Jag kollade igenom extra materialet på vår molkom dvd och grät lite, sen kollade jag på bakommaterial på vänner och somnade.
När jag inte vaknade i Molkom, med honom, så grät jag igen.
Allt känns som slutet i O.C.
So sad.
Jag är ganska less på att jag skriver massa emo inlägg just nu.
Jag kan ju inte säga att jag känner något annat än så, men det är bara riktigt tråkigt att läsa och jag antar att det är dystert för andra att läsa med. Det är så tråkigt att kärlek eller liknande ska göra så ont och såra så brutalt.
Ska inte kärlek vara något vackert?
Fall to pieces
You want me to act like we’ve never kissed, you want to forget; pretend we’ve never met , and I’ve tried and I’ve tried, but I haven’t yet…
You walk by, and I fall to pieces.
..
Who would dare to love again?
If all cuts and every burn would awaken
and open wide the wounds again.
Who would dare to love again, my friend?
I’m a whisper in your snowstorm,
veiled in a dream shadowing suns.
But if I could shed my armour,
and lay in your arms.
Sink in your death, pass through to you.
I could dare to love again.
Even if the world awakened the pain,
lashing out pulling me down back in.
I could dare to love with you, my friend.
Maybe it’s not enough
Maybe this time it’s just too much
Maybe I’m not that tough
Maybe this time the road is just too rough
To take me home