Category Archives: Min vardag

Jävlar alltså, ursäkta att jag svär men fy… fan.. vilken tung dag det blev här! 
Nu är väl klockan runt 23:00 måndag i Sverige men det är alltså söndagen jag pratar om. Söndagen som började så bra! Jag filmade det sista, vi gick en lång djungelpromenad med hundarna och jag drack grön fanta och hade det gött.

Sen skjutsade Michaels fru mig till en “mini-van” som skjutsar folk till olika ställen och då skulle ta mig till Bangkok Suvarnabhumi  international airport. Tog ungefär 1 timme med full buss tills chauffören stannar, börjar peka på mig och tjejen bredvid mig säger att vi är framme vid Suvarnabhumi. Jag hoppar ut och ser mig omkring…. Njaaee, har ändå hoppat av här 2 ggr tidigare och jag känner inte igen mig. Ser flyg i himlen i närheten men den närmaste byggnaden som namnet står på ser ut att vara en busstation. Tänker att jag promenixar till flygplatsen då, vad kan gå fel? Promenerar alltså typ i vägrännan till en hårt traffikerad väg, mamma skulle typ gråta om hon såg mig. Går en stund men inser att detta är skit så jag faller övertygelsen i taxigubbens skratt medan han vinkar åt mig från sin bil. Säger vart jag ska och att en minivan släppt av mig här “why they drop you off here? faar” och ja det är inte jätte långt men det hade inte varit möjligt för mig att gå dit. Förbannad då rå, men taxin kostade en 10:a så det e lugnt.

Framme vid flygplatsen så hittar jag inte var jag ska checka in, detta för att resan bytt flygbolag från China Air till Shenzhen air, men ingen fara skedd hittar tillslut. När kvinnan bakom kassan kollar på mitt pass så ser hon skeptisk ut och säger “just one moment” och går sedan iväg och pratar med några andra. När hon kommer tillbaka har hon med sig en man som säger att de håller på att prata med Kinas immigration om ifall jag kan få visum eller inte, fattar nada, men han säger att om de godkänner så får jag ett dags visum och om de inte gör det så måste jag byta flyg till ett som bara stannar i Beijing istället, detta känns dyrt så hoppas på det bästa. SEN frågar de om jag har en hund med mig, grejen är att det var tänkt att jag skulle flyga med en hund som bor i Thailand och ta med den till en tjej i Sverige men vi bokade aldrig det, det enda vi gjorde var att fråga om det var möjligt, sånt jävla krångel. IAF De ska få svar från immigrationen om 10 minuter, som blir 30 minuter osv osv. Tillslut är klockan 18:40 och mitt flyg går 19:30 då jag får veta att det är okej. Springer till flyget.

När vi kommer fram får jag den konstiga blicken på mitt pass igen vid immigrations kollen och kvinnan bakom glaset ler konstigt medan hon kallar dig några karlar som ber mig komma med dem. Där får jag vänta återigen (gör inte mig något då jag ska vänta 10 timmar här på nästa flyg) och sen får jag skriva på några papper. De frågar mig vart jag vill åka “first beijing and then transfer to Sweden, Stockholm Sweden”. Frågar igen och igen “Sweden, I want to go home to Stockholm Sweden!!“. Kommer förbi det sista och får en stämpel. Sen kommer en ung kille och ser lite förstående på mig, sen börjar det tjuta vid bagage claimen. Ser att det är bagagen från Bangkok och han springer dit, hoppar upp på bandet men kommer tillbaka utan väska. Han ber att få se på min bagage-tag. “Uhm, maybe your bag is still here” säger han och pekar på Bangkok. Jag suckar och han ser förstående på mig. Männen kommer tillbaka med mitt pass och han börjar prata med dem, han får se på min biljett, pekar på Stockholm och frågar “You go Arlanda?” och ser väldigt oförstående ut. Jag säger “yes” och sen pratar dem som att “Jamen vafan ska hon ha visum för ifall hon endast ska byta flyg i Kina???” men jag vet inte om det är det dem menar.

Sen får jag följa med “backstage” där de pratar och pekar på mina dokument, kopierar och ringer. Det är säkert ingen stor grej men känns lite speciellt att vara bakom kulisserna på en flygplats i Kina. Landet där man knappt kommer in på facebook, twitter eller youtube och måste visa handbagaget och skanna minst 2 ggr för att ens få byta flyg här… (sen är det en massa annan skit som händer här). Får prata med en kvinna som kan engelska, medan de andra pratar i bakgrunden så jag knappt hör. Hon frågar om jag kan ta bagaget på morgonen och jag säger att jag ska till beijing 9 på morgonen, hon frågar om jag kan hämta väskan i beijing och jag säger väl att ok (fast jag glömmer att jag enbart har 1,40 på mig att byta flyg där så det kommer inte gå). Slutligen säger hon att de skickar väskan till mig i Sverige och frågar om jag har någon vän som kan prata kinesiska i Sverige. “Nej”, hon frågar om jag har någon vän som kan engelska i Kina “Nej, jag känner ingen i Kina då jag bara bytt flyg här” så hon säger att de ska fixa någon som kan engelska som kan ringa mig och ber mig skriva ner min adress och telefonnr hos dem. Jag säger tack, lägger på och skriver. Jag frågar var jag kan skriva min adress, men de förstår inte. Jag förklarar så tydligt jag kan men de säger “nääe” och förstår inte, jag säger att kvinnan sagt att de ska skicka väskan till mig och de säger “näe” och killen kollar sen på mig som att jag är dum i huvudet typ. Sen leder han mig ut till flygplatsen. Så jag har ingen aning var min väska är eller var jag kan hitta den, har inte fått någon mottagning på mobilen sen jag lämnade Sverige så mig får dem ju inte tag i. 

Hittade wi-fi iaf så satt och grät medan jag kik:ade med Robin och tyckte synd om mig själv. Inget flight efter 23:30 fanns och ingen bra skyltning, ingen pratar engelska och dem tar inte kort på restauragerna så jag fick vara utan min tröst-strips och cola :(. Känns som att nu kan det väl fan inte bli värre. I väskan fanns inga jätteviktiga grejer (vad jag kommer på) förutom kamera laddare, kit-objektiv, microfon, stativ, massa choklad, kläder, presenter och mitt smink. Tur som fan att datorn, mobil, pengar & kamera är i handbagaget.

Nu har jag sovit några timmar och hoppas att turen har vändt för resten av året nu.
Håll tummarna för mig fan!!