Spola till 10:50 <3
Ja jag började slåss med honom,
nej det är inte första gången jag hamnar i en ”fist fight” med en full karl på konsert.
Myser i mitt ”nya” kontor
Precis, nu sitter jag alltså här och myser i mitt nya kontor. Det är inte alls nytt egentligen, bara det att jag möblerat om det 3 gånger. Har konkat, dragit, slitit och knuffat alla möbler hit och dit och dit igen i hopp om att jag ska hitta mitt ”zen” denna gång. Nu tror jag faktiskt att this is it. Jag ska göra det till ”it” iallafall.
Något jag iaf är FETT jäkla nöjd med är marmor detaljen på skrivbordet. Har velat ha ett marmor skrivbord since forever men dem är ju ganska dyra.. Så jag köpte kontakttejp på panduro and called it a day! SÅ NÖJD!!
Här ska jag inspireras till att blogga och klippa film! Eller dricka bubbel som jag gjorde medan jag fixade skiten i fredags xD..
Har du något inspo hack för skrivbordet/kontoret?
Vart jag varit och var jag är
Jag är jätteless på att må kasst, det värsta är de dagarna när jag mår nästan som jag brukade. Känner mig energisk och glad, redo att ta mig an nya projekt och köra hårt! Vara kreativ. Sen kan det gå en dag, en timme och så tappar jag all energi, all lust och ibland till och med livslusten. Att det kan vända så snabbt och ibland utan någon som helst yttre påverkan – extremt frustrerande.
Jag saknar tjejen som gick upp till musiker, statsministrar eller okända människor som såg sköna ut och bara ställde vilken fråga som helst, inte var rädd för att göra bort mig om det betydde att jag fick andra att skratta. Ibland kan jag låtsas att jag är henne, gömma mig bakom humorn några timmar. Men det funkar inte, det var vad döden av min favorit Robin Williams lärde mig och vad jag med tiden lärt mig också.
Jag vill inte dö, jag har aldrig velat dö på riktigt då jag känt att jag velat lämna något bakom mig – en skillnad i världen eller iallafall en människa, en film eller en bok. Men ju mer tvekan i mig växer på att jag är kapabel till att skapa något sådant desto räddare blir jag, att min egen död inte skrämmer mig längre, att ens tankarna finns, att jag som alltid varit så positiv och optimistisk kan tänka på att ge upp. Jag hatar det, det är inte jag.
Men vad gör man? När över ett år av olika mediciner, doktorer, behandlingar etc möjligen gett mig några redskap – men inte har hjälpt. Jag hade velat vara på ett bättre ställe i livet vid det här laget men jag står still och stampar ett år senare. Jag märker hur jag blir bortglömd, eller hur folk sopar bort mitt mående – vissa ser ner på det och tar det inte seriöst. Kanske hade jag mått bättre om jag gjort detsamma, jag tror jag har försökt. Minns inte längre.
End of sad post.
Mysig middag och bio!
Vet att det blir lite vardagsinlägg nu men känner bara att jag behöver komma igång med bloggandet, saknar ett utlopp och att bli hörd. Provat dagbok osv nu sedan jag slutade blogga och det är inte samma sak, när jag letar minnen så kikar jag ändå alltid blogg och bilddsgboken tex och jag saknar responsen, så det börjar såhär.
Anyho, igår var jag och fästmannen på middag och bio (yours truly bjöd såklart, vi är extremfeminister som anser att kvinnan alltid ska betalla,ombytta roller liksom – Robin kommer ju tex bära och föda vårt barn också…). Vi gick till en av våra favoritrestaunger – East City. Efter det gick vi och såg independence day 2, var som man kunde förvänta sig typ. Maten var god iaf.
När vi var på restaurangen så upptäckte vi något vi inte sett trots att vi gått dit i flera år, de otroligt roliga översättningarna på de kinesiska tavlorna! (Haha inget illa, vi älskar restaurangen men detta var kul)
Skumpa på Gotlands Nations
Igårkväll hade jag och darling Peter en jättetrevlig kväll på Gotlands Nation här i Uppsala. Vi möttes upp efter att jag jobbet och sen beställde vi in drinkar, käk och bubbel.
Jag har ju börjat tänka på vad jag äter och hålla koll på kalorier sen i maj-juni men för några dagar sen bestämde jag mig för att köra 5:2 så blev chockad när jag hade 400 kalorier till att käka haha.
Påväg till Gotlands så gick jag förbi gamla torget och där stod det 50+ människor som fångade pokemon, ligger ju 3 pokestop där och alla hade lures på sig :).
Jag lever
Hej på er alla! Jag lever men det är så mycket att göra med jobb, flytt osv och sen mår jag inte super bra just nu. Det är bättre på många sätt men långt ifrån perfekt. Jag lever iaf och kommer först och främst att komma tillbaka till youtube. Men jag måste vila ut och ta min tid.
Kramar <3
#TBT – 2011 DEL 1 | Anna Röd – YouTube
Throwback Thursday 2011! Hittade ett gäng underbara klipp från 2011 som jag tänkt ladda upp! Denna vecka får ni följa med på bla 3 filmprojekt i olika grader av seriös.
Ni vet hur det är!
Tjena gänget! Hur är det?
Blir lite kvällsbloggar såhär randomly ibland här märker jag, ni vet hur det är – är inte på topp och spenderar all bra tid till att klippa! Det börjar se bra ut och snart har jag ett första utkast :). Så ligger landet! Mamma vart så orolig att hon har tvingat hem mig, om några veckor åker jag till Norrland för att träffa familjen. 
Något som gör att jag känner mig värdelös är när jag ser hur de i min omgivning presterar och producerar, t.ex när någon postar youtubevideor dagligen trots att de själva inte heller är på topp. Varför kan inte jag det när jag är sjuk? Är jag bara sämre, latare eller inte ”cut out” att göra detta? De tankarna gör ju inte saken bättre direkt, att jämföra sig med andra, riktigt dumt grej men jag kan inte hjälpa det.
