Drar mig för att följa förebilder på insta, ifall de går in på min användare, ser att jag inte aktivt gör film, aktivt nått lika långt som dem, aktivt jobbar 24/7 kanske på Cannes med en långfilm. Sen minns jag att jag visst aktivt jobbar med film – men det verkat inte duga för mig. 

Tänker jag medan jag promenerar till jobbet med tårar i ögonen som inte syns i regnet. Tar ett djupt andetag och lämnar ”drömmaren och den löjliga ursäkten till filmskaparen” utanför, tills imorgon.