Var hälsade från den röda planeten, kära knäppisar! Idag tänker jag ta er med oss alla på en resa genom det komplicerade landskapet av ångest och depression, kryddad med en dos ärlighet och mitt sätt att se på livet.
Humor som försvarsmekanism:
För mig är humor ett av mina bästa försvar mot den mörka sidan av tankarna. Att kunna skoja om mina egna demoner är ett sätt att ta makten över dem och att visa att jag inte låter dem styra mitt liv. Så även när jag känner mig nere kan ni vara säkra på att jag hittar något att skratta åt, även om det är bara åt mig själv.
Att hantera ångest och depression är som att lösa en komplicerad gåta utan att veta svaret. Ibland känns det som att jag går vilse i mina egna tankar, men jag vet att varje steg jag tar är ett steg närmare att hitta ljuset i mörkret. Ibland är det jobbigt och svårt, tex har jag en sån period nu när jag ständigt försöker hålla huvudet över ytan men det hjälper med humor (och helt ärligt mina mediciner med) men också ett fantastiskt nät av underbara vänner, familj och katter (de är iofs också familj).
Att leva med autism och depression:
Att vara autistisk och samtidigt kämpa med depression och ångest är som att dansa på en tråd över ett djupt gap. För mig är det extra svårt att förstå och hantera mina känslor, och det kan vara en ständig kamp att hitta en balans mellan att vara ärlig mot mig själv och att hålla mig flytande i den ibland stormiga havet av mina tankar och känslor.
Att navigera genom ångest och depression är en ständig kamp, men det är också en resa av självupptäckt och tillväxt. För mig är det viktigt att hålla fast vid min humor och min förmåga att skratta åt livets absurdaitet, även när det känns som att världen är på väg att rasa samman runt mig.
Hur hanterar du ångest och depression? Har du några tips eller tricks som hjälper dig att hålla dig flytande när livet blir tufft? Dela med dig av dina tankar och erfarenheter i kommentarerna nedan!
Håll inte fötterna på jorden, Anna Röd.
