Anna Röd

- Nörd & Filmskapare

Uppsala Kortfilmfestival Dag 1: Sex X Kärlek

Ett av de pass jag alltid gillar är Sex X Kärlek (min favorit har alltid varit queershorts men den syns det inte ett skymt av i år, antar att numera ska queer genomsyra alla pass, vilket är bra såklart). På duken syns där en bra blandning av sex och kärlek, inte bara fysisk utan även psykisk.

Årets pass är riktigt bra faktiskt och precis som raffinerat animerat så är det väldigt varierande. Brittisk komedi om att lite råka slå en handikappad man på käften för att ha stirrat på ens tjej i Counterparts (Adrian Sitaru), Fantastiskt foto i lågmälda Lake (Asuka Sylvie) och lite smått och gott med dansfilm och spermadonation.

Två filmer satt riktigt fint enligt mig.

How do you like my hair av Emilie Kristine Blichfeldt

1413916166_full.jpegI denna mysiga filmiska dagbok berättar regissören själv om upplevelsen hon hade med en väldigt attraktiv nästa, som satt på en man då. Om hur händelsen fick henne att känna sig så trygg i sin kropp. Så himla bra! MÅSTE SES.

Läs mer om filmen på IMDB
Bild från kulturcentralen.nu

 

La Fille aux Feuilles av Marina Rosset

[vimeo 71425600 width=”640″ height=”360″]

En man går ut i skogen för att begrava sin guldfisk men kvällen blir inte riktigt som han förväntat sig, ett snabbt men väldigt annorlunda möte gör att han kommer hem med mer än bara ett minne. Vacker, mystisk och kul animerad kortfilm!

Läs mer om filmen på IMDB

Sex X Kärlek visas även:
Fredag 21:00 på Grand
Söndag 17:00 på Slottsbiografen

Uppsala Kortfilmfestival dag 1: Raffinerat Animerat

Jag har alltid haft svårt för animation, men när det väl görs bra så är det nära perfektion enligt mig. Animation kan ta oss till ställen vi aldrig trodde fanns där vi får se in i en del av regissörens huvud, hur fantastiskt eller fruktansvärt det än må vara.

Årets program av Raffinerat Animerat innehöll en väldigt stor variation, allt från animationer helt i ull till söta små näsfigurer och makabra rabies hundar! Vill du se en Oldboy liknande film så rekommenderas 8 Bullets (Frank Ternier). Söta animationer ala en rysk Miyasaki ses i Bum Bum Doch Rybaka (Ivan Maximov) eller varför inte en av de bästa  filmatiseringarna av mitt oh so dear (NOT) sömn syndrom Sömnparalyz – Devil in the Room (Carla Mackinnon)

Den filmen som satte mest avtryck hos både mig och Robin (denna vecka min fotograf som varit ganska sysslolös så länge) var filmen Canis av Anna Solanas och Marc Riba.

[youtube=https://www.youtube.com/watch?v=DSDRMGd2Jek&w=640&h=360]

Usch vad äcklig denna film var, men på ett bra sätt! Både animation, stämning och historia ger en kalla kårar. Det är så underligt, läskigt, intressant och överraskande att du helt enkelt inte kan titta bort!

Läs mer om filmen på imdb.

Raffinerat Animerat visas även på:
Torsdag 19:00 på Fyris
Fredag 19:00 på Grand

Uppsala Kortfilmfestival Dag 1: Svensk Kortfilm 1

Festivalens måndag börjar alltid lite lugnt, skönt tycker jag, när en som jag försöker se typ 100% av alla pass så är det ganska skönt att börja lugnt.

Jag hittade inget som lockade mig i första riktiga passet (Bakom Fasaden) och lika bra var det för jag blev fast att skicka en fil som krånglade tills strax innan 17. Så mitt första pass blev Svensk Kortfilm

SVENSK KORTFILM 1
Det fanns helt klart några gobitar i detta pass, t.ex Seat 26D (Karolina Brobäck) om en flygolycka, eller varför inte filmen Lifestyle (Henrik Andersson) om hur det kan bli dålig stämning under en lyxig middagsbjudning.

De två höjdpunkterna för mig under detta pass vad dock dessa.

Bortom av Valentina Chamorro

[vimeo 86520347 width=”640″ height=”360″]

Filmen har redan en stark konflikt (det som behövs i en kortfilm), en mamma hälsar på sin son efter en lång tid men han är döv och hon pratar dålig teckenspråk. En enkel men fin film om en mor och sonrelation där mycket lämnats osagt.

Kika in Bortoms Facebooksida

 

Hundvakten av Caroline Ingvarsson
1413913634_full.jpegEn lättsam kort dokumentärfilm med både humor och djup om en ensam man som är hundvakt. Under knappa 15 minuter får vi ta del av historier från hans liv som förklarar mycket av varför han tänker som han gör idag! Riktigt fin!

(Bild från Hundvaktens facebooksida)

Svensk Kortfilm visas även Torsdag 19:00 på Slottsbiografen

 

Veckans Filmskapare: Lina Lindblom

Hur startade ditt filmintresse?
När jag var femton år bestämde jag och mina kompisar oss för att göra en film i skolan. Jag skrev mycket noveller då och har så länge jag minns älskat att berätta historier. När jag började skriva på manuset blev jag helt tagen av att tänka i film. Jag kan inte jämföra känslan på något annat sätt än att jag fick ett kall. En uppenbarelse att det är det här jag ska göra, skapa film. Sedan dess var jag fast.

Det har inte varit något direkt val att välja regi, utan jag har varit driven ända från början att det är regi, manus jag vill syssla med, beroende på att jag tycker om att vara delaktig i alla delarna i processen, att sätta ihop ett pussel av olika berättarelement som skapar en helhet.
Du har studerat på Molkoms Folkhögskola. Vad fick dig att välja en folkhögskola?
Jag ville komma bort ifrån min uppväxtort och bara fokusera på att lära mig att göra film. Molkom var två helt fantastiska, intensiva år. Efter det har jag bland annat studerat filmiska processer på Filmhögskolan (Akademin Valand). Regiworkshop på Filmbasen och skriver för tillfället c-uppsats i filmvetenskap om debatten kring Ruben Östlund film Play Planerar att i framtiden doktorera i filmvetenskap och det blir säkert mera plugg mot regi på något sätt.
Hur gick produktionen till på kärleksbarn?
Jag producerade själv, vilket är lite som att ha två hattar på huvudet. Lasten blir tung att dra själv, men genom ett team runtomkring som trodde på filmen och slet för att förverkliga projektet lyckades vi ro Kärleksbarn i land. Jag kopplade in fotografen Niklas Panthell i en tidig manus version då jag tycker att det är viktigt att involvera teamet i ett tidigt skede i processen för att kunna utveckla manuset ifrån olika perspektiv i diskussionen kring gestaltningen. Vilket också leder till samsyn under inspelningen.

Kärleksbarn spelades in tre dagar på Gålö utanför Haninge. Vi spelade in hela filmen dagtid och hade ljuset mot strupen. Det var väldigt kallt då det var i september. Skådespelarna Kola Krauze och Harleen Kalkat var tappra och tålmodiga då de var tvungna att bada och var tunt klädda, kylan var ett hinder men som gav en stämning till filmen. Det var omtumlande för teamet att barnet var ledsen i stort sätt hela tiden under tagningarna, jag fick anpassa scenerna mycket efter hennes humör.

Jag klippte Kärleksbarn själv vilket alltid är en process att ta sig ur manuset och se berättelsen med nya ögon. Att se materialet från inspelningen och ta tillvara på det på bästa sättet men ändå inte glömma bort kärnan med filmen, vad det var som drev mig att göra den. Beroende på att Kärleksbarn innehåller väldigt lite dialog så var ljud och musik viktigt för att få fram underliggande känslor. Johan Ekland skrev musiken. Vi bollade idéer emellan oss tills vi hittade ett ledmotiv som används genomgående i filmen men som nyanseras med berättelsens utveckling.
Filmen upp ett ganska annorlunda ämne, var fick du inspiration till manuset?
Kärleksbarn är en personlig film som ursprungligen bygger på en känsla jag hade som barn. I arbetet med manuset fick jag berättat för mig från pappor att de hade upplevt ett utanförskap i föräldrar relationen. Att de ville vara delaktiga och ta ansvar om barnet men inte tilläts, så istället för att barnet band samman föräldrarna kom barnet emellan och separerade dem. Detta perspektiv intresserade mig då jag upplever att det sällan talas om.
Vad tycker du är viktigast att tänka på när det kommer till regi?
Tron på magkänslan, det man vill berätta, men ändå vara öppen för att ta in andras åsikter. Att se helheten då varje berättarelement är viktigt för att den värld man skapar ska bli trovärdig.
Har du några andra projekt på g?
Jag arbetar med en dokumentär med arbetstitel ”Farmor Krigar” som handlar om min Farmor kamp att utrota mördarsniglarna och om min rädsla för hennes död. Jag skriver även på en novellfilm som handlar om en ”lycklig hora”.
”Detta är ett re-bloggat inlägg från förra året”

Hur blir man skådespelare?

Jag får ibland in frågor om hur man blir regissör osv men inte lika ofta som jag får kommentarer om ifall jag behöver skådespelare någongång eller hur man blir skådespelare.
Det är skitkul tycker jag för ett stort steg till att jobba som skådespelare är ju just att hitta kontakt med regissörer och producenter, eller egentligen vem som helst som håller på med film.
Många tror att man ska dra iväg direkt till hollywood och börja gå på auditions vilket jag antar är ett sätt men det låter jäkla svårt tycker jag alltså, så därför tänkte jag komma med några tips här på vad man kan göra!
1. Plugga teater och filmskådespeleri!
Har du inte börjat gymnasiet ännu kan det ju vara ett tips att plugga teater på gymnasiet. Det finns vad jag förstår teaterlinjer på de flesta gymnasien annars finns det iallafall i Örnsköldsvik där jag kommer ifrån. Kulturama i Stockholm har också en teaterlinje som jag hört ska vara bra och där kan du också plugga vidare inom teater efter gymnasiet och det finns en grundskoleutbildning med estetik. MEN skådespelare idag har pluggat allt möjligt på gymnasiet, många har faktiskt inte pluggat teater på gymnasiet och många som pluggar teater fortsätter inte heller med det efter gymnasiet. Det allta viktigaste är att du pluggar något du tycker är skitkul på gymnasiet så att du kan få bra betyg inför senare utbildningar. För gymnasiet spelar faktiskt inte jättestor roll när du söka dig vidare inom film eller skådespeleri, det handlar om vad du kan.
Efter gymnasiet föreslår jag en folkhögskola, där träffar du många likasinnade och skapar massa kontakter. Du kan oftast bo nära skolan så att ni kan umgås och hitta på egna projekt på fritiden! Jag studerade film på Molkoms Folkhögskola och där jobbade vi med skådespelarlinjen vilket var jättebra! Jag har fortfarande kontakt med många av skådespelarna där och hittar på projekt, allra senast en teater jag skrev manus till. Så den tipsar jag varmt om! Eller varför inte testa på filmlinjen för att veta hur det är att stå bakom kameran?
Några andra utbildningar jag känner folk som gått och tyckt varit bra:
Calle Flygare
2. Ta kontakt med filmskapare!
Det finns många kortfilmsregissörer, som jag själv, som letar efter bra skådespelare. Vissa av oss har ett produktionsbolag med fotograf, ljud, producent osv och vissa gör film helt ensam eller med nån kompis. Det gäller att som nybörjare att ta kontakt med alla, ta alla chanser! Regissören bakom den där halvdåliga monsterfilmen kanske är den nya Tarantino och ni kanske har ett jättebra samarbete så att hen vill jobba ihop med dig fler gånger! Men man ska såklart lyssna på magkänslan.
Du kan ta kontakt med regissörer igenom att:
1. Googla på regissörer, leta upp mail
2. Kolla på en kortfilm och sedan kolla vem regissören är.
3. Skapa en profil på filmcafé och söka, då kan regissörer kontakta dig med!
5. Twittra
Det är mycket större chans att du får skådespela om du tar kontakt med någon som gör kortfilm än om du tar kontakt med en etablerad långfilmsregissör och vem vet, kanske en långfilmsregissör ser denna kortfilm och tycker du är bra? Då kommer denne säkert kontakta dig och vill se mer, vilket leder mig in på nästa steg.
3. Skapa en hemsida eller iallafall en showreel!
För att en regissör ska kunna ta kontakt med dig så måste hen ju på något sätt hitta dig! Därför är det bra att skapa en hemsida. Hemsidan behöver inte vara något avancerat utan kan egentligen vara en sida med bild på dig och mail, telefonnr och showreel (möjligen en till sida om du vill med en lista på allt du gjort)! Du kan ju använda blogg.se och göra en hemsida men jag skulle avråda från att använda din blogg som Resumé/CV, det blir för personligt. Här kan du enkelt göra en hemsida! 
Men jag tycker att en showreel är viktigast. Det är den jag vill se när jag får kontakt av en skådespelare! Såhär funkar det:

En showreel är som en trailer för ditt skådespelande. Du tar små snuttar från filmer du varit med i (bara de bästa sakerna) och klipper ihop det till musik (välj en passande låt men helst en låt du får använda). Det är viktigt att din showreel visar vad du kan göra. Även fast du är jättebra på att gråta så ska du inte BARA ta klipp på när du gråter. Då är det bättre att visa dina olika sidor fastän alla kanske inte är lika bra (men är du JÄTTEDÅLIG på att t.ex spela arg så borde du skippa klipp där du är arg, tills du övat dig och blivit bättre). Efter du har klippt ihop lite till musik så är det bra att ha ett parti med lite dialog, finns det någon replik du sagt så att det lät skitbra? Ta med den utan musik så man hör dig prata. Visitkort kan också vara en bra grej att dela ut, på det kan det finnas adressen till din hemsida, mailadress och telefonnr!

Min vän Alex Andersen är en duktig skådespelare som har en riktigt bra showreel som visar vad många olika uttryck och genrér han kan göra! Kolla på den. Det är också en väldigt bra längd på den, försök att ha den runt några minuter bara. Vissa lata filmskapare orkar inte se hela om de har många att titta på. Så se till att fånga deras intresse så fort som möjligt!

Alex hemsida är också väldigt enkel och bra! Se den här!
4. Överspel och Underspel.
Många nybörjare inom skådespeleri har antingen svårt att släppa sin mur (den som gör att det blir svårt för dig att spela arg eller t.ex gråta) medan vissa överdriver sitt spel. Det handlar att hitta en balans när man ska skådespela och framförallt på film. När du är på teater så kan lite överspel vara bra eftersom att du ska höras och det ska kännas från publiken, medan en filmkamera kan komma riktigt nära och då kan det bara behövas små uttryck för att känsln ska gå igenom. Med film handlar det att hålla det så verkligt som möjligt. Som regissör kan jag tycka att vid t.ex en gråtscen så kan det vara bättre med någon tår som faller från ögat än en skådespelare som storgråter och skriker ”VARFÖR!!!!????”.
Det är lättare som regissör att försöka ta sig igenom skalet på någon som underspelar än att tona ner en som överspelar. Jag vet inte om det heter underspel, men jag använder det ordet nu. Vissa skådespelare har svårt för att släppa spärren och det blir liksom inte på riktigt. De kanske lär sig ALLA repliker utantill men leverar dem utan känsla. Det syns att de låtsas bli arga eftersom att de är rädda för att folk ska tro att de är arga på riktigt och för en sådan skådespelare behövs det träning eller en riktigt riktigt bra regissör som skådespelare litar på. Träna dig och försök hitta balansen, det hjälper att träna bli arg eller gråta inför kompisar så får de avgöra om det är för mycket eller för lite.
5. Vad är du bekväm med?
Vissa nya skådespelare är rädda för saker, det kan vara allt ifrån att gråta (läs ovan) till att spela naken. Eller du kanske är rädd för att spela med ormar eller äta kött? Vid det två sistnämnda är det viktigt att prata med regissören, berätta att detta är jättejobbigt för dig och fråga om du måste äta under scenen eller om du måste röra spindlarna osv. Det kanske är jätteviktigt för scenen eller så är det inte det.
När det kommer till att inte vilja spela naken eller kanske inte vara bekväm att ha en sexscen så är det väldigt olika. Jag har träffat de som slängt sig i sängen och spelat på till de som vägrat göra det för att det känns konstigt eller för att de inte vill simulera sex med en kompis flickvän. Notera att sexscener oftast spelas in med underkläder på, det kan hända att en bh måste åka av för att det ska vara realistiskt men du kommer aldrig bli tvungen att ha sex på riktigt (hoppas jag). Iaf, är du obekväm med att simulera sex eller kanske spela in en scen där du ska bada naken?
Fundera på varför detta känns jobbigt.
* Tycker du inte om din kropp? Som skådespelare är kroppen ditt redskap och du måste lära känna den.
* Skulle du skämmas för dina föräldrar? Prata med dem, förhoppningsvis stöttar de dig i allt du gör!
* Är det okej att vara naken osv men du står inte för scenen? Står du inte för det, gör det inte.
Dock har jag mött skådespelare vars dröm är att stå naken på scen eller att ha en scen där de rakar av sig allt sitt hår. Det är sånna skådespelare man helst vill jobba med, utan spärrar och som gör allt för konsten. Men såklart ska man inte göra något som bara känns fel och känns jättejobbigt. Men risken att du ska få spela in en scen sprittsprångande naken som nybörjare är inte stor och oftast så klipps det mesta av din kropp bort på filmen.
Det var några av tipsen jag hade till er som drömmer om att bli skådespelare! Jag hoppas ni får nytta av alla men vissa kanske ni inte ens stöter er på under era karriärer. Skådespelaryrket är tufft och bara de bästa och mest hängivna lyckas men jag känner duktiga skådespelare som är nöjda med att ha det som en hobby vid sidan av och gör det för att det är kul! Men det är aldrig fel att börja så tidigt som möjligt, ångrar du dig efter vägen är det aldrig försent för något här i livet enligt mig!
Har du fler frågor eller kanske tips som passar här i listan!
Kommentera gärna!

Mina filmer: Min första kortfilm ”Älskade Familj”

Den här kortfilmen gjordes av det första manuset jag skrivit! Jag gjorde den när jag var typ 16-17 och under mitt första år på gymnasiet. Alla medverkande i filmen är typ familjemedlemmar eller nära vänner till mig. Pappa och mamma fick ta huvudrollerna haha.

Misstaget jag gjorde här var väl att göra det mesta jobbet själv, manus, filma, regi och klippa. Det enda jag tog hjälp av var min dåvarande pojkvän (som också medverkar i filmen, lol) som tog ljud under några scener. Hjälpte till på några klasskamraters inspelningar och att filma i team är och förblir roligast! Helt klart!