Etikett: skådespelerska

Många tror att man ska dra iväg direkt till hollywood och börja gå på auditions vilket jag antar är ett sätt men det låter jäkla svårt tycker jag alltså, så därför tänkte jag komma med några tips här på vad man kan göra!

Har du inte börjat gymnasiet ännu kan det ju vara ett tips att plugga teater på gymnasiet. Det finns vad jag förstår teaterlinjer på de flesta gymnasien annars finns det iallafall i Örnsköldsvik där jag kommer ifrån. Kulturama i Stockholm har också en teaterlinje som jag hört ska vara bra och där kan du också plugga vidare inom teater efter gymnasiet och det finns en grundskoleutbildning med estetik. MEN skådespelare idag har pluggat allt möjligt på gymnasiet, många har faktiskt inte pluggat teater på gymnasiet och många som pluggar teater fortsätter inte heller med det efter gymnasiet. Det allta viktigaste är att du pluggar något du tycker är skitkul på gymnasiet så att du kan få bra betyg inför senare utbildningar. För gymnasiet spelar faktiskt inte jättestor roll när du söka dig vidare inom film eller skådespeleri, det handlar om vad du kan.

Efter gymnasiet föreslår jag en folkhögskola, där träffar du många likasinnade och skapar massa kontakter. Du kan oftast bo nära skolan så att ni kan umgås och hitta på egna projekt på fritiden! Jag studerade film på Molkoms Folkhögskola och där jobbade vi med skådespelarlinjen vilket var jättebra! Jag har fortfarande kontakt med många av skådespelarna där och hittar på projekt, allra senast en teater jag skrev manus till. Så den tipsar jag varmt om! Eller varför inte testa på filmlinjen för att veta hur det är att stå bakom kameran?

Några andra utbildningar jag känner folk som gått och tyckt varit bra:
Calle Flygare

Det finns många kortfilmsregissörer, som jag själv, som letar efter bra skådespelare. Vissa av oss har ett produktionsbolag med fotograf, ljud, producent osv och vissa gör film helt ensam eller med nån kompis. Det gäller att som nybörjare att ta kontakt med alla, ta alla chanser! Regissören bakom den där halvdåliga monsterfilmen kanske är den nya Tarantino och ni kanske har ett jättebra samarbete så att hen vill jobba ihop med dig fler gånger! Men man ska såklart lyssna på magkänslan.

Du kan ta kontakt med regissörer igenom att:
1. Googla på regissörer, leta upp mail

2. Kolla på en kortfilm och sedan kolla vem regissören är.

3. Skapa en profil på filmcafé och söka, då kan regissörer kontakta dig med!
5. Twittra

Det är mycket större chans att du får skådespela om du tar kontakt med någon som gör kortfilm än om du tar kontakt med en etablerad långfilmsregissör och vem vet, kanske en långfilmsregissör ser denna kortfilm och tycker du är bra? Då kommer denne säkert kontakta dig och vill se mer, vilket leder mig in på nästa steg.

För att en regissör ska kunna ta kontakt med dig så måste hen ju på något sätt hitta dig! Därför är det bra att skapa en hemsida. Hemsidan behöver inte vara något avancerat utan kan egentligen vara en sida med bild på dig och mail, telefonnr och showreel (möjligen en till sida om du vill med en lista på allt du gjort)! Du kan ju använda blogg.se och göra en hemsida men jag skulle avråda från att använda din blogg som Resumé/CV, det blir för personligt. Här kan du enkelt göra en hemsida! 

Men jag tycker att en showreel är viktigast. Det är den jag vill se när jag får kontakt av en skådespelare! Såhär funkar det:

En showreel är som en trailer för ditt skådespelande. Du tar små snuttar från filmer du varit med i (bara de bästa sakerna) och klipper ihop det till musik (välj en passande låt men helst en låt du får använda). Det är viktigt att din showreel visar vad du kan göra. Även fast du är jättebra på att gråta så ska du inte BARA ta klipp på när du gråter. Då är det bättre att visa dina olika sidor fastän alla kanske inte är lika bra (men är du JÄTTEDÅLIG på att t.ex spela arg så borde du skippa klipp där du är arg, tills du övat dig och blivit bättre). Efter du har klippt ihop lite till musik så är det bra att ha ett parti med lite dialog, finns det någon replik du sagt så att det lät skitbra? Ta med den utan musik så man hör dig prata. Visitkort kan också vara en bra grej att dela ut, på det kan det finnas adressen till din hemsida, mailadress och telefonnr!

Min vän Alex Andersen är en duktig skådespelare som har en riktigt bra showreel som visar vad många olika uttryck och genrér han kan göra! Kolla på den. Det är också en väldigt bra längd på den, försök att ha den runt några minuter bara. Vissa lata filmskapare orkar inte se hela om de har många att titta på. Så se till att fånga deras intresse så fort som möjligt!

Alex hemsida är också väldigt enkel och bra! Se den här!

Många nybörjare inom skådespeleri har antingen svårt att släppa sin mur (den som gör att det blir svårt för dig att spela arg eller t.ex gråta) medan vissa överdriver sitt spel. Det handlar att hitta en balans när man ska skådespela och framförallt på film. När du är på teater så kan lite överspel vara bra eftersom att du ska höras och det ska kännas från publiken, medan en filmkamera kan komma riktigt nära och då kan det bara behövas små uttryck för att känsln ska gå igenom. Med film handlar det att hålla det så verkligt som möjligt. Som regissör kan jag tycka att vid t.ex en gråtscen så kan det vara bättre med någon tår som faller från ögat än en skådespelare som storgråter och skriker ”VARFÖR!!!!????”.

Det är lättare som regissör att försöka ta sig igenom skalet på någon som underspelar än att tona ner en som överspelar. Jag vet inte om det heter underspel, men jag använder det ordet nu. Vissa skådespelare har svårt för att släppa spärren och det blir liksom inte på riktigt. De kanske lär sig ALLA repliker utantill men leverar dem utan känsla. Det syns att de låtsas bli arga eftersom att de är rädda för att folk ska tro att de är arga på riktigt och för en sådan skådespelare behövs det träning eller en riktigt riktigt bra regissör som skådespelare litar på. Träna dig och försök hitta balansen, det hjälper att träna bli arg eller gråta inför kompisar så får de avgöra om det är för mycket eller för lite.

Vissa nya skådespelare är rädda för saker, det kan vara allt ifrån att gråta (läs ovan) till att spela naken. Eller du kanske är rädd för att spela med ormar eller äta kött? Vid det två sistnämnda är det viktigt att prata med regissören, berätta att detta är jättejobbigt för dig och fråga om du måste äta under scenen eller om du måste röra spindlarna osv. Det kanske är jätteviktigt för scenen eller så är det inte det.

När det kommer till att inte vilja spela naken eller kanske inte vara bekväm att ha en sexscen så är det väldigt olika. Jag har träffat de som slängt sig i sängen och spelat på till de som vägrat göra det för att det känns konstigt eller för att de inte vill simulera sex med en kompis flickvän. Notera att sexscener oftast spelas in med underkläder på, det kan hända att en bh måste åka av för att det ska vara realistiskt men du kommer aldrig bli tvungen att ha sex på riktigt (hoppas jag). Iaf, är du obekväm med att simulera sex eller kanske spela in en scen där du ska bada naken?

* Tycker du inte om din kropp? Som skådespelare är kroppen ditt redskap och du måste lära känna den.

* Skulle du skämmas för dina föräldrar? Prata med dem, förhoppningsvis stöttar de dig i allt du gör!

* Är det okej att vara naken osv men du står inte för scenen? Står du inte för det, gör det inte.

Dock har jag mött skådespelare vars dröm är att stå naken på scen eller att ha en scen där de rakar av sig allt sitt hår. Det är sånna skådespelare man helst vill jobba med, utan spärrar och som gör allt för konsten. Men såklart ska man inte göra något som bara känns fel och känns jättejobbigt. Men risken att du ska få spela in en scen sprittsprångande naken som nybörjare är inte stor och oftast så klipps det mesta av din kropp bort på filmen.

---

Det var några av tipsen jag hade till er som drömmer om att bli skådespelare! Jag hoppas ni får nytta av alla men vissa kanske ni inte ens stöter er på under era karriärer. Skådespelaryrket är tufft och bara de bästa och mest hängivna lyckas men jag känner duktiga skådespelare som är nöjda med att ha det som en hobby vid sidan av och gör det för att det är kul! Men det är aldrig fel att börja så tidigt som möjligt, ångrar du dig efter vägen är det aldrig försent för något här i livet enligt mig!