Inte skrivit på ett tag, men ja… Vad ska jag skriva? Inte hänt så mycket, hade typ ett känslomässigtbreakdown. Förstod att jag måste flytta hem till mina föräldrar i sommar, klarar inte av det. Hjälpte inte heller att jag fick 2 erbjudanden om lägenheter samma dag..
Jag vill bo i en egen lägenhet, inte hemma hos mina föräldrar. Kommer inte klara det. Men för att kunna bo i en egen lägenhet måste man ha ett jobb, en inkomst. Det har ju inte jag… än..
– Jag har räknat ut att det är 2 p-piller kartor tills vi slutar. Säger Anna Svart.
Men va!? Det kan inte vara sant, hur kan det gå så otroligt snabbt. Hur kan det vara så fruktansvärt kort tid kvar? Vad händer sedan? Kommer vi träffa varandra snart igen? Vilka kommer faktiskt jobba med film efteråt? Vart leder stigen härnäst? Frågorna är oändliga och för stora.
Men det är okej, vi är unga och vi får ställa stora frågor. Det är okej att vi inte har framtiden perfekt utplanerad. Eller är det de? Varför bryter vi då ihop för att vi inte har lägenhet & jobb efter vi gått klart här? Varför blir vi då förvirrade av alla oändliga skolor vi kan söka till? Alla länder vi kan flytta till. Vad händer med alla par? Är det dessa människor jag kommer träffa på återföreningen om tio år eller är det nya?
Jag tror jag försöker sluta fråga mig allt detta, och sover på saken istället.