Jag har försökt radera dig.
Men varje gång i min ensamhet så kommer du tillbaka, vackra fina onda du.
Kylan som sprids upp över min ryggrad.
Smärtan som fräter ut över hela min själ och ger mig en långsam blomster död.
Jag blöder du
Sleepover!
Jag hade sleepover igår med Marlene och Patrik. Först gick vi till konsum och snabbhandlade innan de stängde, vi skulle baka chokladfudge och vi hade ingen aning om va ”kondenserad mjölk på burk” var så vi frågade en som jobbade där, hon visste inte heller men sa att det skulle gå lika bra med mjölkpulvet…. ikke.
Vi gick hem, bakade och färgade håret. Chokladfudgen ville inte stelna i kylen så vi ställde dem i frysen xD haha. Sen bar vi in Marlenes säng i mitt rum så vi fick en stor dubbelsäng att dela på alla tre, mysigt som fan.
Efter att ha sett typ halva ”American Beauty” så gick vi ner och visst hade choklad fudgen stelnat, vi skärde i små bitar och åt och delade ut, de smällte fort som fan xD haha så det blev väll inte riktigt chokladfudge utan vi kallade dem ”PAMs = Wannabe Chokladfudge”, det gick ganska bra med. De var goda men ganska jobbiga att äta för det var kallt men man fick ändå snabba sig att äta xD.
Sen skulle vi se Freaky Friday och View from the top med men vi blev trötta och låg och snackade skit, känslor, abort, familjer istället. Det var mysigt det med. Vi alla tre sov bra som fan, gött.
Barndom
Gud vad allting var enkelt när man var barn, allting var bara lek. Nästan allting.
Man hade i princip inga bekymmer utan bara, var, man bara existerade.
Nuförtiden planerar jag mitt liv i förväg, men det konstiga är att för några månader visste jag exakt vad jag skulle göra efter mina (förhoppningsvis) två år här, men det vet jag inte nu längre. Ska man kanske ta en pause ett år? Men har jag tid med det? Ska jag söka mig till ännu en utbildning? Det lär nog bli ganska många om jag vill jobba med film iallafall. Har faktiskt en grym sukt efter att bara vara hemma ett tag och inte ha några som helst bekymmer. Bara existera och inte bry mig om något alls, kanske jobba lite men i första hand umgås med mina vänner och göra film. Fy vad skönt det skulle vara? Men jag tror att när jag väl är där skulle jag nog bli galen eller något, för att det inte händer något och för att jag vill plugga, ett tu tre har man blivit så bekväm av sig att man inte orkar börja plugga igen.
Det är en sån extrem stress, jag vill jobba som regissör men det lär ta ungefär 10 år innan jag är där….. om jag är duktig vill säga eller överhuvudtaget har talang eller möjlighet att någonsin komma dit. Men när jag är typ 30 så vill jag ju börja fundera på att skaffa familj och grejor, för jag vill nog inte göra det innan dess… Då kommer jag ju inte ha tid att jobba speciellt mycket. Men vill jag överhuvudtaget skaffa barn!? Den där ensamstående affärskvinnan låter ju ganska coolt med, sen kan jag ha massa katter när jag blir gammal?… Men samtidigt vill jag ha några små minisar att fylla med massa skitsnack om drakar, jultomtar och enhörningar och några att sprida min enorma kunskap till.
Nä, jag vet faktiskt inte.
Nu blev jag bara yr.
Repetition
Att repetera ett manus är bland det viktigaste i förproduktionen tycker jag, det är så mycket som dyker upp som man inte tänkt på förut. En replik kanske låter helt fel eller en arm kanske ser helt konstig ut i den positionen. En bra regissör har en nära kontakt med skådespelarna, litar på dem och får dem att lita på honom/henne. Sen ska man vara ärlig med men konstruktiv. Jag hoppas att jag är eller iaf en dag kan vara denna regissör.
Jag är verkligen jätte nöjd med skådespelarna jag fått för våran film. Hade inte kunnat se några andra göra dessa roller bättre. Jag kände ingen av dem jätte bra innan men nu känner jag att vi förstår varandra och litar på varandra, det känns väldigt bra. Jag tror att i princip allt är fixat inför inspelningen på tisdag, måste fixa en biljett men den kan jag inte skriva ut förens på måndag så jag får vänta. Imorgon ska vi till busstationen och repetera ännu mer och skissfilma det.
It’s all good.
Morgon!?
Okej, haha egentligen är det ju typ eftermiddag men jag vaknade ganska nyligen. Helt sjukt, jag brukar oftast vakna vid 9-10 och som senast vid 11 men idag vaknade jag nästan 13:00. Good job, haha.
Det har varit en stressig vecka, uppgift nummer 2 på molkoms folkhögskola, film och videolinjen är att göra 3 minutare. Först blev vi indelade i grupper om 2 film elever och 2 drama elever. Vi fick skriva ett manus som skulle bli en 3 minuters film. Efter att ha skrivit om manuset cirka 500 gånger så var det i princip färdigt och då delade vi in oss i nya grupper som skulle göra manuset till film.
Nu till veckan börjar vi filma, jag har fått som jobb att regissera en film och producera resten. Det kommer nog bli ganska stressigt och tufft men då har jag mer anledning att sova längre resten av året xD..
Ikväll ska jag iallafall gå och lägga mig tidigt, ska iallafall försöka. Hoppas jag, Patrik och Marlene kan klämma in lite sex and the city ikväll med, avsnitten är ju ganska korta så man kan ju se en del. Hmmmm, ska nog försöka sova halv tio typ xD, ska verkligen försöka.
Kallt
Ok, förra veckan hade jag min höstjacka och vips så måste jag helt plötsligt ha den varma vinterjackan? Vad har hänt med värmen här i värmland egentligen? Men samtidigt är det så mycket varmare än uppe i norrland haha. Längtar hem lite idag, till min katt, min mamma och familjen 🙂 . Men i mitten av december kommer jag hem iaf.
Mamma skickade ett paket i veckan med godis, en bild på henne och doftljus. Det var mysigt, både för att jag nästan fått slut på doft ljus och för att det är så kul att få brev här 😀 haha händer inte så mycket annat i molkom xD haha.
Ensam i Molkom
Just nu är jag typ…. Okej jag är inte ensam, men nästan.
Jag är nästan ensam i världens ände, aka molkom…. Okej det är inte världens ände me det känns väldigt mycket som att det är en liten plats som är avgränsad från resten av världen, det känns väldigt mycket så. Men klart att det finns folk här fortfarande, men alla är vi upptagna av vår egen ensamhet.
Jag saknar mina klasskompisar väldigt mycket nu, finns ingen i min klass kvar.
Men vi ses ju på söndag några av oss och resten av oss träffas ju på måndag.
Skulle vi till Karlstad då, eller hur var det? 😕
Tid
Jag har inte skrivit i bloggen på ett tag nu.
Skolan tar upp mycket tid, skolan och känslor.
Tänk om man kunde kasta känslor i papperskorgen, som något man skrivit och inte är nöjd med.
Vad enkelt livet vore då. Jag tycker om att vara kär, men jag hatar det med.
Det fräter.
Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /www/webvol29/mw/hgsfqvzjrh193ly/annarod.se/public_html/wp-content/themes/travelista/template-parts/post-formats/content-quote.php on line 21
Ion square, perspex swings
I breathe out, you breathe in
Permanent midnight
Our love, our love
How we’ve come to depend
On each other to the end
The space between us has disappeared
You finish my, you finish my words for me
I remember how it began
So many great days in a row
Barefoot on Bishopsgate
Trying to find Blake’s grave
If we could stay like this in a silver foil
Trapped in amber for a life
Permanent midnight
Our love, our love
I carry your heart here with me
I carry it in my heart
I carry your heart with me
I carry it in my heart
Who said unbroken happiness
Is a bore, is a bore?
Who said it, my love? I don’t mind it
Anymore, anymore
And I reach out a hand over your side of the bed
Pull that blanket over your shoulders exposed to the night
And the hunger of those early years will never return
But I don’t mind, I don’t mind
’Cause I love my mind when I’m fucking you
Slowed down to a crawl
Years of crime and the bread line
Have not at all dimmed your shine
So let’s stay in, let the sofa be our car
Let’s stay in, let the TV be our stars
I found my dancing shoes but they don’t fit
All the bright lights do is bore me
They bore me
I carry your heart here with me
I carry it in my heart
I carry your heart with me
I carry it in my heart
- Bloc Party - Ion Square