Här hemma har det varit väldigt lugnt! Fixade lite imorse med att ladda upp en film vi gjorde på filmlägret på Hola Folkhögskola i somras. Det var den jag körde axelkamera på med RED Epic! Laddar upp den i bloggen imorgon!
Nu chillar jag och killen järnet. Han kikar lite fotboll och sen är det min tur att ta fjärrkontrollen och då blir det såklart melodifestivalen! Har pinsamt lite koll på vilka som kör idag men det blir kul att överraskas med!
Vad gör ni ikväll?
Fin låt, jag gillar Di Leva, han verkar skön! Vad tycker ni om honom?
Rockar min nya Fladdermus/Batman tröja lite för ofta nuförtiden, men den är SÅ skön och mysig! För att inte tala om snygg och cool! Från Oasap.com!
MEN, jag blev intresserad av att testa hur man snabbt och enkelt en kan få fler följare ifall en skulle ha lite problem med det själv. Att ha ett högre följar-antal och fler likes på bilder genererar ju även det följare. Men en säker väg är ju bra bilder, interaktion med dina följare och gärna ett och annat shoutout.
Vill du ha mina tips?
Registrera dig här så mailar jag tipsen till dig direkt
+ ett bonustips som definitivt kommer funka 2021!
Hoppas detta hjälpte dig! Jag heter annarod.se på instagram!
Nä så är det inte riktigt, men när man går på standby som det känns som jag gör så är det endast på jobbet som jag är helt vaken. Lite tråkigt känns det, men jag gillar mina jobb så det är okej men jag hade gärna känt mig vaknare i vardagen.
Skyller på mörkret men tror det kan ligga något mer bakom tröttheten, bristen på inspiration eller viljan att hitta på saker. Gick ju dock på 2 möten igår varav det med Anton gav mig en riktig energikick och inspirationsboost, men när jag kom hem på kvällen kändes det som att allt bara smällt ihop till en dimmig sörja. Jag hänger inte med i mitt liv. Jag tittar på filmen om mitt liv men sitter i salongen och tänker på annat typ.
Det är så fruktansvärt frustrerande att hitta eller tvinga fram energin och känna lyckan för att sen bara vakna upp eller falla isär och känna hur den försvunnit eller sipprar ur en utan att man kan göra någonting. När ska den stanna kvar? Var har den försvunnit? De flesta av mina vänner känner mig som en person som alltid är glad och skrattar och det är jag…… eller brukade åtminstone vara och numera är det mer som ett inlärt beteende även fast mina vänner och min familj är det som gör mig som mest glad!
Förlåt för att allt ramble OCH rant men det behövs ibland 🙂
Åh har ni någonsin hittat en person vars statusar/tweets/berättelser och liv bara inspirerar er till tusen? Så är Anton Hörnfeldt! Jag blir inspirerad så fort jag läser ett ord han skriver och skickar ut i internetz! Och vet ni vad? Han är ännu mer inspirerande in real life!
För er som inte vet så pluggar Anton på FIT en av världens mest prestigefyllda modeutbildningar! Han driver även eget företag och släppte nyligen boken “smalast när hen dör vinner” som handlar om hans kamp mot anorexia och dess demoner som tonåring. Vilken människa alltså och ändå går han omkring och ger så mycket till andra bara igenom att vara sig själv!
Han introducerade mig även till vanilla latte med sojamjölk idag, så nu är jag så beroende att jag under min 20 minuters väntan på tåget hem slank in och köpte en till xD dyrt beroende!? MEN SÅ GOTT!
Antons bok och mitt beroende, väntade med att träffa Anton ordentligt innan jag läser boken så den lär väl bli mitt nästa beroende!
Jag träffade Anton första gången när jag skulle filma hans klass modevisning 2011, hans kläder stod verkligen ut från mängden och jag förstod att han skulle gå långt!
Efter jag gått från vårt fick var jag tvungen att gå tillbaka och kolla om han ville signera min bok läs Antons blogg här!
Bonden Stig-Anders Svensson från Småland fick en skara fans sen hans medverkan i den tidigare dokumentären “Hästmannen”. Han är en gammal man som lever utan vatten och el och är helt självförsörjande tillsammans med sina 3 arbetshästar, hans älsklingar Linda, Mona och Sally. Nu vill myndigheterna ta ifrån honom hans hästar pga att stallet inte håller måtten (och inte riktigt Stig-Anders heller). “Jag drar likhetstecken mellan det och min död” säger Stig-Anders om att bli av med hästarna.
Jag har inte sett den första filmen men Robin har det och säger att det är en bra film om en väldigt speciell man. Jag tycker att det är bra att det finns djurskydds inspektioner men det är liksom barnskydds inspektionen och extrem PK, man kan vara lite för kritisk och över-försiktig. Vad tror ni? För övrigt alltid kul med svensk dokumentärfilm på bio!
