För 5 år sedan och några timmar så var jag 15 år.
Det var fest hos Robert.
Malin, Chrille, Jimmy var där och problemen som då verkade så stora, var små i jämförelse av deras konsekvenser.
Idag vaknade jag upp icke-ensam. Bredvid mig låg en varm och bekväm famn.
När väckarklockan ringde vid nio så var det inte så lockande att kliva upp.
Alla anledningar till varför vi skulle gå upp var bortglömda
men tillslut ringde verkligheten oss båda och uppvaknandet var ett faktum.
Dagen har innehållt USB-minnen, filmfiler, nachos, extremt gäl sång och väntan.
Det enda jag väntar på och det enda som förväntas av mig just nu är utvecklingssamtal med läraren.
Alla i klassen ska ha dem och just nu är allt ganska så försenat.
Mitt samtal ska egentligen börja om cirka 5 minuter men vissa samtal verkar ha dragit ut på tiden.
Imorgon väntar glädje och berusning, vi har massor att fira:
* Klara med filmerna
* Simon kom vidare i uttagningen till en bra scenskola i Sthlm
* De fina minnena från de soon to be rivna Tomtebo
* Gamla elever kommer på besök
* Julen är här!
* Lovet knackar på dörren
* Alla lever ännu
Lämna ett svar