“Folk anser att jag är duktig på att sminka folk för att jag är tjej. De kunde inte haft mer fel.”

Här kommer en till intervju med en filmfotograf. Denna gång med Sara Sivesson som jobbat både som A-Foto (fotograf) och assisterat fotografen (B-Foto, C-Foto och El-ass). Om vi ska vara riktigt könsfördelande så jobbar hon alltså i männens territorium, men hur mycket märks det egentligen och vad kan Sara berätta om ett av hennes mest aktuella jobb, på årets julkalender! 

Hur startade ditt filmintresse?
Mitt filmintresse startade så många andras genom att min pappa skaffade en videokamera till familjen när jag var liten. Jag blev snabbt den som använde den mest och fyllde hur många DV-band som helst med allt från sketcher tilll hemmagjorda TV-program. Intresset bara ökade, och nu är jag frilansfotograf i Stockholm. Så kan det gå.

Men att vara filmfotogaf har inte alltid varit självklart. Först trodde jag som alla andra att jag ville bli regissör. När jag gjorde filmer på gymnasiet så var det alltid jag som drev på projekten och gjorde mer eller mindre allt (regi, foto, klippning och till och med skådespeleri). Men jag fattade snabbt när jag började jobba med andra som faktiskt också brann för att göra film att det inte var regi jag ville hålla på med. Jag har alltid visat intresse för kameror, så det blev att jag fastnade för filmfoto. Det bästa med foto är att man aldrig blir helt fullt lärd. Det finns alltid nya saker att lära. Det är en perfekt blandning mellan konstnärligt och tekniskt tänk.

Sara när hon fotade “Drakar och Demoner – Drej Svartebrand”.

Har du studerat film?

På gymnasiet gick jag IT-media programmet på John Bauer gymnasiet där jag läste rörlig bild-kurser. Efter det så har jag gått Katrinebergs Folkhögskolas filmlinje. Jag har även läst Filmvetenskap på Halmstad Högskola.

Tror du att utbildning är viktigt?
Det finns många vägar att gå om man vill jobba inom filmvärlden. Om utbildning är viktigt tror jag beror helt på hur du funkar som person. Vissa föredrar att börja jobba som kaffekokare på större produktioner och sedan jobba sig upp. Själv har jag alltid älskat att plugga och tycker jag lär mig bäst i skolan. Sedan är det ju otroligt viktigt med praktiskt arbete i ”verkligheten” så att man lär sig hur det funkar när man väl slutar skolan.

Men jag skulle rekommendera alla som är intresserade av filmskapande att gå minst en folkhögskoleutbildning. Där får man prova på alla positioner inom ett filmteam. Det är många (liksom jag) som börjar med film och tror att de vill bli regissörer för att det är den mest ”kända” positionen inom ett filmteam. När man går en folkhögskoleutbildning lär man sig fort att regissören bara är en liten del av en större bild. 

Du jobbar mycket på andra filminspelningar, vad får du göra där?
Jag jobbar mest inom foto (A/B/C-foto, kameraoperatör osv) och även en del som el-ass. Men jag har försökt att prova på allt jag kan inom filmvärlden. Jag har gjort allt från att sno granar från skogen (läs scenograf-ass.) till att ta upp ljud. Men nu för tiden då jag är mer nischad så jobbar jag mest inom foto. 

Vilken har varit den roligaste inspelningen?
Haha, det är en väldigt svår fråga. Alla inspelningar har sin charm. Men om jag måste välja så var jag på en väldigt rolig inspelning i början av året. Filmen hette ”Julbocken” och är inspelad i Äskhults by utanför Kungsbacka. Jag jobbade som B-foto och el-ass. Vi var grovt underbemannade och jobbade konstant i en hel vecka i en svinkall och jätteliten K-märkt stuga där man absolut inte fick tejpa. Jag snittade på 3 timmars sömn varje natt. Min hjärna blev så mosig att jag började gå i sömnen, och vaknade flera gånger av att jag stod i hörnet av sovrummet och försökte b-fota i bara pyjamasen. Det som gjorde inspelningen så rolig var de underbara människorna jag jobbade med. Ibland spelar det ingen roll hur kaos en inspening är, bara man jobbar man bara med rätt människor. Det var också inspelningen då jag lyckades smuggla ut ett autentiskt 1800-tals gevär från ett museeum. Men det är en helt annan historia.

A-foto med glidecam på “Drakar och Demoner – Giltes Bane”.

Du har varit med och hjälpt till på inspelningen av julkalendern, hur var den inspelningen och vad fick du göra där?
Jag hade turen att i våras få hjälpa till med inspelningen av ”Mysteriet på Greveholm 2” under några veckor. Eftersom jag är en riktigt inbiten fan av Mysteriet på Greveholm så blev jag helt lyrisk när jag fick vet att jag skulle jobba på uppföljaren. Jag jobbade som c-foto och el-ass under inspelningen och var med dagarna då det var green screen och studio. Jag var även med några dagar ute på plats. Tyvärr kan jag inte berätta så mycket om vad jag gjorde, då det kommer spoila serien. Men jag kan säga att det är en riktigt spännande julkalender. Jag tror inte att ni gamla fanns kommer bli besvikna. 

Tycker du att film är ett mansdominerat yrke, isåfall varför?
Jag skulle ljuga om jag sa att filmbranschen inte är mansdominerad. Jag får fortfarande ofta i nya sällskap visa att jag kan bära mina saker själv och att jag vet hur man sätter på min egen kamera. Får ofta höra ”Du är jävligt stark – för att vara tjej”. Även fast man kanske menar väl med en sådan kommentar så tycker jag att den är onödig. Killar måste lära sig att behandla sina kvinnliga arbetskamrater likadant som sina manliga. Behöver jag hjälp så säger jag till.

Jag har också flera gånger varit med om att någon kommit fram till mig, tryckt en necessär i min hand och sagt ”Sminktjejen är försenad, sminka skådisarna där borta”. Något säger mig att det aldrig skulle hända om jag var kille. Folk anser att jag är duktig på att sminka folk för att jag är tjej. De kunde inte haft mer fel. 

Sara spexar under inspelningen av “Jordlöparen”

Vad har du för projekt på gång nu?
Förra helgen var jag vara kameraoperatör på en cirkusföreställning här i Stockholm som kommer sändas på TV 3 i mellandagarna. Nästa vecka är det en reklamfilm på G. 

Vad har du för tips till andra som vill hålla på med film/filmfoto och kanske vara med på större inspelningar?

Bara kasta ut förfrågningar åt alla håll ni kan! Filmjobb hittar man inte på arbetsförmedlingen. Man måste vara aktiv och själv fråga runt. Om du inte hittar ett projekt att jobba på – starta ett själv. Det finns alltid eldsjälar som vill hjälpa till.