Anna Röd

- Nörd & Filmskapare

Rädsla och förundran – dagens känsla i A.I konst

girl lifting arms towards a starry sky with aurora borealis in the north

Dagens känsla, dagens AI bild. Jag funderade på hur jag skulle förklara hur jag mår idag och försökte gå långt in i mig själv. Hur känns lugnet men också en liten rädsla över ovissheten om framtiden.

Jo det känns som att jag står uppe i Östby (norra sverige) framför ett hav av stjärnor med norrsken. Skogen ser ut att brinna och vi kan vittna ur det tråkigt nog har blivit avverkat.

Det är både vackert och spännande med det vackra scenariot jag ser framför mig men likaså överväldigande och ovisst. Hur vet jag att det vackra jag ser framför mig inte ska sluta upp till en solstorm, eller bara en störtskur?

Det vet jag inte och jag jobbar ständigt emot att försöka förutspå saker och bara njuta i nuet samtidigt som jag försöker att inte gå emot min diagnos. Då jag behöver veta om jag inte ska få ångest, jag behöver blunda en stund ibland.

Balans. Balans och en del mod och respekt.

Jag lät ett A.I. beskriva hur jag känner i konst

Tired – Drained – Calm – Yellow

Jag bad ett A.I. tolka hur jag känner mig idag, detta blev resultatet. Vad tycker ni?

Trött – Drained – Lugn – Gul

Det kanske låter värre än det är, men trött är jag för att jag knappast är en morgonmänniska, drained (utmattad) är jag främst för att jag drömde så konstiga drömmar inatt (funderar på att beskriva den för A.I:et) men också fastän jag mår mycket bättre idag fortfarande jobbar både med utmattningen från 19-20 men även från den 2016. Efterskalvet.

Sen lugn och gul, gul är en lugn färg och jag känner mig lugn. Jag stressar inte över framtiden idag, jag har inte ångest över dåtiden. (Fastän mina drömmar ibland påminner mig om min historia på de mest kreativa sätten)

Jag är inte deprimerad längre.. och även om det kanske inte är helt sant så kändes det så.

På bussen till jobbet igår satt jag och tänkte på att.. nää, jag är inte deprimerad längre.. och även om det kanske inte är helt sant så kändes det så. Jag mår bättre än på länge. Jag har jobbiga dagar men de beror på att jag inte försöker anpassa mig efter samhället längre och inte pga att jag är deprimerad.

Funderar på att varje dag beskriva för detta A.I (artificiell intelligens som heter #midjourney) hur jag mår och posta det här. Vad tror ni om det? Vill ni se?

Vilken bild gillar ni bäst?

Använder ett AI som heter midjourney och finns på Discord. Ni kan läsa mer här https://www.midjourney.com

Nedan kan ni se fler bilder som jag gjort i Midjourney.

Bilder i mitt huvud jag beskrivit för midjourney som sedan tecknats upp.

Träning botar inte depression

De flesta av de som har mindre erfarenhet av depression lägger ofta kommentarer som ”men det är för att du inte rör på dig tillräckligt” eller ”om du tränar mer så kommer du bli gladare” och Ja, träning ger dopamin och hjälper absolut till att lindra depressionen men inte fan botar den det!

Nej jag är ingen expert på psykisk ohälsa, jag är varken tränare eller psykolog men jag har levt med psykisk ohälsa i princip hela livet så jag har nog en erfarenhet eller två och de gångerna jag börjat gymma eller promenera mer så har jag känt mig lite lättare i kroppen – ja, men jag har inte blivit frisk. Varför?

Vissa dagar

Du måste gå till roten av problemet!

Om vi säger såhär, börjar du gå ut och springa för att röra på dig mer så kommer du ändå aldrig kunna springa från din depression. Det kommer behövas en mix av olika tillvägagångssätt för dig att ta itu med dem och kunna gå vidare. De flesta av oss är deprimerade pga något som hänt eller något som inte blivit av och en del av oss har helt enkelt bara just problem med att ta upp seretonin och där kan säkert träning ge bättre resultat.

Det viktigaste du kan göra är att söka hjälp, inte springa från det som gnager i dig och möta det och sedan lära dig leva med det – låter lite hemskt kanske men det är så vi blir fria från psykisk ohälsa. Att komma över att äktenskapet inte fungerade, en bortgång eller en dröm som inte blev sann och sen försöka leva mer i nuet.

Nedan följer en lista på saker som kan hjälpa med psykisk ohälsa.

  • Terapi
  • KBT
  • Mindfulness
  • Fysisk aktivitet
  • Meditation
  • Thankfulness
  • Medicin
  • Vänner och familj
  • Sömn

Du behöver inte prova alla, vissa hjälper bara en av grejerna medan för mig så har alla behövts.

Jag ska snart ha min andra utredning – del av ”roten av mitt problem”

Det jobbigaste är dock den ständiga bristen på energi.

En av biverkningarna som depression och psykisk ohälsa kommer med är brist på energi. En del av oss sover inte bra eller alls, en del av oss sover för mycket eller hela tiden och ändå blir vi inte piggare. Då är det en riktig käftsmäll att få höra att man ”inte rör på sig tillräckligt” eller ”du behöver bara börja träna”…

– Öh, hallå? Jag orkar knappt gå ur sängen, sköta min hygien eller diska?

Så till er som kämpar just nu vill jag bara säga att ni vet själva vad som är rätt för er (och er läkare och psykolog såklart) och varje liten vinst är ett steg mot förbättring och värt att fira! Även om du duschade eller lagade mat. Du måste inte kämpa sönder dig på gymmet 4 dagar i veckan också för träning botar inte psykisk ohälsa.

Jag kommer försöka börja skriva av mig mer här i bloggen ang min recovery från denna depression och min resa, så ställ gärna frågor ❤️

Vad hjälper/hjälpte mot din psykiska ohälsa?

Social på Offcoff

Idag satt jag på OffCoff på förmiddagen. Det hela började med en kreativ frukost som bästa Linda Hörnfeldt tipsade mig om igårkväll.
Jag blev oerhört väl mottagen, vilket kändes mycket bra. Sen efter en introduktion av High Coast Creative så vände sig Linda till mig och sa ”det är nu du ska mingla Anna”.

Det knöt sig i magen direkt, jag är så kass på att mingla och presentera mig. Börjar någon prata med mig så har jag ganska enkelt för det, iaf om jag får prata om något jag finner intressant (eller om mig själv :p) men annars tycker jag det är enormt jobbigt.

Sen tänkte jag på – har jag alltid varit såhär? Jo på ett sätt, jag har alltid tyckt att mycket folk och att ta kontakt har varit jobbigt men jag har däremot kunnat anstränga mig. Tex första gången jag träffade Linda, jag tror jag framkom som en väldigt sprallig och glad person men idag kände jag mig som en spillra av den personen. Det var 2015 – 2016 om jag ej minns fel.

Kommer jag någonsin att bli mig själv igen? Kunna använda energin till att anstränga mig för att vara social? Längtar efter den dagen.

I vilket fall så var det väldigt trevligt att testa offcoff övik och få vara bland kreativa människor :).

Sjuk

Jävla skit.. Sjuk 

Precis när jag tänkte inviga filmfestivalen så slår förkylningen som går till, har haft lite ont i halsen å skit innan men nu ligger jag och är yr och dåsig så orkar knappt upp ur sängen (av andra anledningar än psykisk ohälsa, förfriskande…)

Hoppas det är bättre imorgon. Nu blir det gos med katt och sträckkollande på nån serie eller Youtube! Jag är hooked på La Linda och Kahlyn Nicholson för tillfället äkta power girls!

Vart jag varit och var jag är

Jag är jätteless på att må kasst, det värsta är de dagarna när jag mår nästan som jag brukade. Känner mig energisk och glad, redo att ta mig an nya projekt och köra hårt! Vara kreativ. Sen kan det gå en dag, en timme och så tappar jag all energi, all lust och ibland till och med livslusten. Att det kan vända så snabbt och ibland utan någon som helst yttre påverkan – extremt frustrerande.

Jag saknar tjejen som gick upp till musiker, statsministrar eller okända människor som såg sköna ut och bara ställde vilken fråga som helst, inte var rädd för att göra bort mig om det betydde att jag fick andra att skratta. Ibland kan jag låtsas att jag är henne, gömma mig bakom humorn några timmar. Men det funkar inte, det var vad döden av min favorit Robin Williams lärde mig och vad jag med tiden lärt mig också.

Jag vill inte dö, jag har aldrig velat dö på riktigt då jag känt att jag velat lämna något bakom mig – en skillnad i världen eller iallafall en människa, en film eller en bok. Men ju mer tvekan i mig växer på att jag är kapabel till att skapa något sådant desto räddare blir jag, att min egen död inte skrämmer mig längre, att ens tankarna finns, att jag som alltid varit så positiv och optimistisk kan tänka på att ge upp. Jag hatar det, det är inte jag.

Men vad gör man? När över ett år av olika mediciner, doktorer, behandlingar etc möjligen gett mig några redskap – men inte har hjälpt. Jag hade velat vara på ett bättre ställe i livet vid det här laget men jag står still och stampar ett år senare. Jag märker hur jag blir bortglömd, eller hur folk sopar bort mitt mående – vissa ser ner på det och tar det inte seriöst. Kanske hade jag mått bättre om jag gjort detsamma, jag tror jag har försökt. Minns inte längre.

End of sad post.

Bra och dålig dag 

Vaknade med känslan av att jag inte sovit, det kändes typ som att jag nyss kommit från jobbet. Så det var tungt och huvudet kändes förvirrat. Sen ringde en kollega och hade lite, helt befogad kritik. Jag var värd den men kändes som en dålig dag att få den men det kunde ju inte hen veta. Sen blev det att dra in till stan och lämna av lire utrustning till Niklas. Han är riktigt bra den killen, schyst och lugnar ner även den mest ångestfyllda och stressade producenten och det hjälper, blev liksom en paus från ångesten.

Men den kom tillbaka på bussen hem. Satt seriöst och räknade hållplatserna tills jag skulle vara hemma och kunna grina, låter kanske ynkligt men ibland måste en släppa på trycket alltså. Så jag kom hem, tog ett glas cola och en äggmacka och grät en skvätt innan jag satte igång och gjorde lite jobb – typ. Inte med glädje men det måste göras! Nu är det viktigaste gjort så nu ska jag kolla på lite skräptv typ. Akut ringde killen som ska komma ikväll så de blir bra med.

Btw, sådana här mer personliga inlägg. Hiss eller diss?

Jag är inte död! 

Nädå,  jag har inte dött, är bara sjukt mycket på gång så jag har knappt hunnit med bloggen. Men ni får ju ett filmcitat varje dag iaf och det är ju skoj loooool! Kul!

Idag kom ja iaf hem från jobbet och gjorde lite jobb, sen nu har jag städat och startat Sims haha! Inte spelat ännu för håller på med jobb haha. Ringer samtal och skriver mail! Men har tagit pauser och städat, fucking poäng till mig!

  

Mitt golv och min soffa var FULLA av grejer förr, skrivbordet också för den delen. Snart ska jag börja med min nya vardagsaktivitet också – LUNCHRAST! Min doktor sa att det måste jag ta så jag hoppas det kommer hjälpa. Iaf så börjar jag numera 8 istället för 10. Hoppas det kan trigga mig att somna istället för att ge ångest haha xD, läste iaf att genier kliver upp innan 6, tar det 2 hours at a time. Klev ju upp 5:50 imorse iaf. 

Hoppas det är bra med er iaf <3